I hjärtat av Oslo, där nordisk frost möter Nairobis eld, gör en dynamisk kenyansk-norsk grupp vågor och skriver om reglerna för diasporasound. Möt matata, det genreblandande kollektivet som smälter samman kenyanska rytmer med skandinavisk edge och återskapar afrobeat i Norden.
Att överbrygga kontinenter genom musik
Matata grundades 2016 och kom först ut på scenen som en grupp med fem medlemmar. Marcus Ojiambo, Freddy Milanya, Richie Mathu, Ken Kimathi och Festus Kwenda var alla unga kenyanska kreatörer som nyligen hade bosatt sig i Norge. I början av 2025 övergick gruppen till fyra medlemmar efter Kimathis avgång, men deras energi är lika explosiv som någonsin.
Även om matata är baserade i Oslo pekar deras konstnärliga kompass rakt mot Nairobi. Deras musik är en blandning av Genge-ton, afrobeat och hiphop, framförd på en dynamisk mix av sheng, kikuyu och engelska. Denna flerspråkiga approach återspeglar deras mångfacetterade identitet: med rötter i Kenya, uppvuxen i Norge och med globala öron.
Från gatorna i Nairobi till de nordiska arenorna
Innan de blev skivartister blev Matata först kända som dansare då flera av medlemmarna ingick i FBI, en av Kenyas mest ikoniska dansgrupper. Deras koreografiska bakgrund pulserar fortfarande genom varje framträdande, vilket ger deras shower en elektrifierande kant som smälter samman visuellt spektakel med soniskt berättande.
Deras övergång till musik började 2019 med den virala debuten "Denge" som markerade början på deras uppgång som en av de mest spännande nya rösterna i Genge-tonen. I dag förkroppsligar de vad det innebär att vara afro-nordiska artister, som tar andan från Nairobis gator och remixar den genom Oslos kreativa lins.
Kenyansk stjärnglans, Oslo Swagger
Trots sin norska bas har matata förblivit djupt kopplade till sin kenyanska publik. Deras låtar dominerar sändningarna på NRG Radio, Homeboyz Radio och Kiss FM, medan deras musikvideor ofta trendar på YouTube och TikTok i Kenya.
Låtar som "Mapema", "kata" och "Mare Mare" har blivit Genge tone anthems, medan deras smarta referenser till kenyansk gatukultur och slang fortsätter att göra dem älskade av fans i hemlandet. Matata är inte bara "kenyan utomlands", de är tillräckligt kenyanska för att vara trendiga i Nairobi och tillräckligt djärva för att trivas i Norge.
"Mpishi" feat. Bien: En gränsöverskridande hymn
Ett av deras mest omtalade släpp hittills är "Mpishi", ett samarbete från 2025 med Bien från Sauti Sol. "Mpishi" betyder "kock" på swahili och har blivit en stor hit. Låten kombinerar Genge-tonens fräcka, beatdrivna studs med Biens mjuka sång och finess i låtskrivandet.
Den blev en omedelbar hit i Kenya med över 1,4 miljoner visningar på YouTube, vilket ledde till virala dansutmaningar, dominans i radiosändningar och beröm för Matatas förmåga att blanda tradition och experiment. För många var "Mpishi" mer än en låt, det är en kulturell bro mellan inhemskt arv och diasporisk innovation.
Två världar, en vision
Matatas visuella uttryck är lika medvetna som deras sound. I samarbete med det Oslobaserade produktionshuset Vjus har de skapat en visuell stil som kombinerar det bästa från båda deras världar. Många av deras musikvideor är inspelade i både Kenya och Norge och kontrasterar Nairobis livliga liv och rörelse med Oslos eleganta modernism.
Detta bi-kontinentala förhållningssätt återspeglar deras historia, en historia om migration, identitet och kreativitet över gränserna. Oavsett om de dansar i en matatu i Nairobi eller uppträder på snötäckta gator i Oslo gör de varje bildruta till en kulturell konversation.
En diskografi som rör sig
År 2023 släppte matata EP:n "unaware", ett genreöverskridande projekt som innehåller samarbeten med stigande kenyanska stjärnor som Bensoul och Nviiri the Storyteller. Låtar som "Matatu" hyllar Kenyas ikoniska kollektivtrafiksystem, medan EP:n som helhet blandar dans, nostalgi och lyrisk skicklighet med en elegant nordisk touch.
Deras sound fortsätter att utvecklas, mer självsäkert, mer experimentellt men alltid omisskännligt matata.
Kulturambassadörer i diasporan
Som en av de få kenyanska musikgrupper som är baserade i Norge har matata blivit en stark kraft för kulturella kontakter. Genom framträdanden, sociala medier och skarp storytelling introducerar de kenyansk urban kultur för den europeiska publiken på ett sätt som är autentiskt, snyggt och omöjligt att ignorera.
De har bidragit till att sätta östafrikansk musik på den skandinaviska kartan och för många afro-nordiska ungdomar är de en symbol för tillhörighet: ett bevis på att man kan vara både här och där, både kenyan och norrman, utan kompromisser.
Framtiden är afro-nordisk
Matatas historia håller fortfarande på att utvecklas, men en sak är säker: de är pionjärer. Genom att kombinera kenyansk livfullhet med norsk precision skapar de en plan för afrodiasporisk musik på oväntade platser. Oavsett om det handlar om en dansvideo, en singel som toppar listorna eller en utsåld konsert i Oslo bygger Matata broar där det inte fanns några och dansar hela vägen över dem.