Kenyas utbildningsresa: Från Maziwa Ya Nyayo till kompetensgenerationen

Hur fyra decennier av reformer - från mjölk för alla till CBE - skapade dagens utbildningsrevolution och hur millenniegenerationen driver Kenyas medborgerliga uppvaknande.

Klassrummet som byggde en nation

På 1980-talet kunde varje kenyanskt barn räkna med en sak på rasten: ett paket Maziwa ya Nyayo. Det statligt finansierade mjölkprogrammet under president Daniel arap Moi var mer än ett näringsprogram - det var ett socialt kontrakt. I offentliga skolor från Kisii till Turkana symboliserade det jämlikhet: tanken att varje barn, oavsett stam eller inkomst, förtjänade en rättvis chans att lära sig.

Årtionden senare är den generationens barn de millennials som fyllde Kenyas gator under 2025-protesterna, digitalt kunniga, civilt självsäkra och produkter av ett av Afrikas mest ambitiösa utbildningssystem. Deras kompetens är ingen tillfällighet. Det är arvet efter en långvarig politisk utveckling från Mois socialpopulism, via Kibakis investering i gratis grundskoleutbildning, till Rutos omläggning av kompetensbaserat lärande för en ny arbetsmarknadsekonomi.

Hur presidenter formade Kenyas utbildningslandskap

Jomo Kenyatta (1963-1978):

Fokuserade på afrikanisering och expansion. Hans administration byggde den första vågen av nationella skolor och lärarutbildningsskolor och utformade utbildning som ett verktyg för nationsbyggande.

Daniel arap Moi (1978-2002):

Införde 8-4-4-systemet 1985 - åtta år i grundskolan, fyra år på gymnasiet och fyra år på universitetet - för att blanda akademiska kunskaper med praktiska färdigheter. Hans “Maziwa ya Nyayo”-program och skolinfrastruktursatsning ökade tillgängligheten men cementerade också en examenscentrerad kultur och utantillinlärning.

Mwai Kibaki (2003-2013):

Lanserade gratis grundskoleutbildning 2003, vilket ledde till att över 1,5 miljoner nya elever skrevs in på ett år. Hans regerings fokus på IKT, lärarincitament och expansion av sekundärutbildningen ledde till en generation med bättre läs- och skrivkunnighet, räknefärdighet och digital beredskap - dagens millenniegeneration av arbetskraft och aktivister.

Uhuru Kenyatta (2013-2022):

Pionjär inom den kompetensbaserade läroplanen (CBC), som innebär en övergång från memorering av innehåll till tillämpade färdigheter. Introducerade Digital Literacy Program (2016), som levererar bärbara datorer och digitalt innehåll till grundskolor.

William Ruto (2022-):

Omdöpte och förfinade CBC till Competency-Based Education and Training (CBE/CBET), vilket innebär att skolgången anpassas direkt till arbetsmarknaden. Hans fokus på TVET, lärlingsmodeller och arbetsgivarengagemang syftar till att göra utbildning till motorn i den industriella omvandlingen.

2025: Kompetensbedömningens år

2025 markerade en vändpunkt. Över 1,1 miljoner elever genomförde KJSEA (Kenya Junior School Education Assessment) - landets första rikstäckande prov inom ramen för CBE. KJSEA ersatte utantillinlärning med portföljbedömning, grupprojekt och kontinuerlig utvärdering. Men det väckte också svåra frågor:

• Hur kommer resultaten att omsättas i placeringar på gymnasieskolor?
• Kan de jämföras med KCPE-resultat?
• Är lärarna redo för övergången från summativa betyg till kompetenskriterier?

För föräldrarna är oron påtaglig. Placering i gymnasieskolans specialiseringar akademiska, tekniska eller TVET avgör framtida möjligheter. Övergången kräver tydliga riktlinjer och transparenta kriterier.

Från CBC till CBE/CBET: Vad det verkligen innebär

CBC skapade rubriker, men den verkliga strukturella förändringen kom med ny terminologi:
Kompetensbaserad utbildning (CBE) och kompetensbaserad utbildning och träning (CBET).
Denna omprofilering signalerar en tätare integration mellan allmän utbildning och yrkesutbildning.
Enligt den nya modellen:
- Elever i årskurs 10 väljer en av tre inriktningar: akademisk, teknisk och yrkesinriktad eller sport/konst.
- Yrkesutbildningsinstitut, yrkeshögskolor och gymnasieskolor har gemensamma läroplaner och certifieringssystem.
- Bedömningsmatriserna är knutna till mätetal för anställningsbarhet snarare än till provresultat.
Det här är Kenyas tysta revolution - en omläggning av utbildningssystemet för att ge näring åt riktiga branscher: bygg, IKT, hälsa, jordbruksföretag och kreativa ekonomier.

Grundstenar först: ECDE och språkpolitik

Varje kompetensresa börjar med lek. Kenyas 46.000 ECDE-center (Early Childhood Development and Education) betjänar över 3 miljoner elever, men kvaliteten varierar kraftigt mellan olika län.

Genom decentraliseringen fick landstingen ansvar för personal och löner inom barnomsorgen - ett progressivt drag som också ökade ojämlikheten. Rikare län som Kiambu eller Nyeri behåller utbildade lärare på lönelistorna; fattigare kämpar med kontraktsanställda och nakna klassrum.

Den undervisningsspråk debatt löper genom dessa tidiga år. Politiken föreskriver undervisning i modersmålet upp till årskurs 3, för att sedan övergå till engelska och kiswahili. Men vilket “modersmål” gäller i Nairobis flerspråkiga bostadsområden? Vissa lärare blandar språken för att underlätta förståelsen, medan andra håller sig till engelska för att anpassa sig till proven. Policyns ojämna utrullning påverkar läskunnighetsresultaten - ett viktigt CBC-mått.

Lärare: Den bindande begränsningen

Ingen reform överlever en lärarbrist. Kenya behöver cirka 24.000 nya lärare bara för övergången till årskurs 10. Teachers Service Commission har haft svårt att nå upp till rekryteringsmålen, samtidigt som den kontinuerliga yrkesutvecklingen (CPD) kring kompetensbedömning släpar efter. Lärarna har också en tyngre administrativ börda med att dokumentera elevernas framsteg, utforma prestationsuppgifter och hantera digitala inlämningar.

Som en fackföreningsledare sa under en strejk 2024: “Vi stöder reformer, men inte obetalda reformer.” Utan kontinuerlig fortbildning, incitament och hanterbara klasstorlekar förblir även den bästa läroplan teori.

Digital klyfta och lärplattformar

Kompetensinlärning är beroende av uppkoppling, men tillgången är fortfarande ojämn. I oktober 2025 tillkännagav Airtel Kenya fri tillgång (zero-rating) till Kenya Utbildning Moln och Elimika portal för lärarutbildning, och sänker datakostnaderna för lärare och skolor. Ändå är det nationella ägandet av enheter fortfarande ensiffrigt, och mindre än 30% av hushållen har tillgång till internet.

Det digitala lärandet är därför stratifierat: privata skolor och offentliga skolor i städerna ligger långt framme, medan institutioner på landsbygden släpar efter. Drömmen om lika möjligheter beror inte bara på innehåll utan också på hårdvara, bandbredd och elektricitet.

Yrkesutbildning, lärlingsutbildning och arbetslivet

Kenyas CBE-ramverk syftar till att rätta till en långvarig missmatchning: akademiker utan praktiska färdigheter. De nya utbildningarna innebär att gymnasie- och yrkesutbildningselever specialiserar sig inom mekatronik, hotell- och restaurangbranschen, byggbranschen, IKT eller jordbruksförädling. Branschråden är nu med och utformar läroplanerna, medan arbetsgivarna är värdar för lärlingsplatserna.

Detta skifte gör att Kenya kan bygga upp en kompetent arbetskraft, inte bara en med meriter. Som en policyanalytiker konstaterar: “Rutos utbildningssatsning handlar om anställningsbarhet - inte bara anställningsbarhet utomlands, utan innovation på hemmaplan.”Jämlikhet och särskilda behov: Klyftan i inkludering

Omkring 260.000 elever är officiellt registrerade med funktionsnedsättningar, men experter menar att det verkliga antalet är dubbelt så stort.
Landet har färre än 2.500 specialenheter och begränsade resurser för anpassning. “Ambulerande” speciallärare finns på papperet men används sällan.

CBC lovar inkludering, men utan investeringar i punktskriftsmaterial, hörapparater eller tillgänglig infrastruktur riskerar det att uteslutas med ett annat namn.
Ett inkluderande CBE-system måste gå från retorik till resurser.

Landsting, decentralisering och ojämlikhet

Avsikten med decentraliseringen var att öka rättvisan lokalt, men i stället har den ibland förstärkt skillnaderna. Landstingen ansvarar för ECDE, infrastruktur och mat, men resursfördelningen skiljer sig drastiskt åt. En elev i Nyeri eller Kisumu kan ha dubbelt så mycket resurser som en elev i Marsabit eller Tana River. Nationella utjämningsfonder och villkorade bidrag är fortfarande inkonsekventa och begränsar reformens räckvidd.

Skolmat och socialt skydd

Från Maziwa ya Nyayo till den nationella strategin för skolmåltider 2023, är kopplingen mellan kost och inlärning fortfarande stark.
Målet: mata 10 miljoner elever till 2030, och expanderar till torra områden och informella bosättningar.
Men täckningen är fortfarande ofullständig, särskilt i de län där man är beroende av stöd från frivilligorganisationer.
Mat är inte bara en välfärdsfråga, det är också en utbildningspolitisk hävstång. En hungrig elev kan inte internalisera kunskaper.

Pengar, marknader och reformtrötthet

CBE:s lansering är dyr.
- Lärarens lönekostnad: ~KSh 400 miljarder årligen
- Utbyggnad av infrastruktur för yrkesutbildning: KSh 60 miljarder (2024-2029)
- Digital utrustning och utbildning: löpande kostnader för inköp och underhåll
Varje krona som spenderas på workshops eller surfplattor konkurrerar med att anställa fler lärare. Det finanspolitiska syret är begränsat.
Revisioner av det tidigare Digital Literacy Program avslöjade ineffektivitet i upphandlingen - ett varnande exempel när Kenya nu skalar upp igen.

Privatskolor, coachning och ojämlikhet

Privata akademier är fortfarande kraftfulla och anpassar sig snabbast till CBE tack vare resurser och mindre klasser.
Under tiden har en ny coachningsindustri vuxit upp kring CBC-projektarbete och bedömningar, som ekar KCPE-erans examensborrning.
Om inte de offentliga skolorna får rättvisa resurser och tydliga riktlinjer kan “kompetensklyftan” komma att ersätta “examensklyftan”.”

Data, ansvarsskyldighet och läranderesultat

Policy är inte prestation.
Oberoende utvärderingar (Uwezo, KNEC) visar att läs-, skriv- och räknefärdigheterna stagnerar i de lägre årskurserna. Utan mätbara resultat blir reformerna politisk teater.
Offentliggörandet av KJSEA-resultaten för 2025 kommer inte bara att vara ett test för eleverna utan även för trovärdigheten. Allmänhetens förtroende hänger på transparent rapportering och tydliga bevis för att kompetensmodellen faktiskt förbättrar inlärningen.

Människans berättelse: Den nya kompetenta eleven

I Nakuru County står 14-åriga Wanjiku Kamau inför sin första KJSEA. Hon drömmer om att studera mekatronik på den tekniska linjen.
Hennes far oroar sig för kostnaderna, men hennes lärare insisterar på att det nya systemet äntligen belönar färdigheter och nyfikenhet, inte bara minne.
“Jag vill bygga saker”, säger hon, “inte bara klara tentor.”
Hennes ord fångar andan i en nation som försöker lära sig på ett annat sätt - och leva på ett annat sätt.

Slutsats: Kompetensgenerationen

Kenyas utbildningshistoria är en historia av återuppfinning från mjölk till maskiner, från minne till behärskning. Varje era byggde vidare på den förra: Moi matade kroppar, Kibaki utvidgade sinnen, Uhuru kopplade om systemet och Ruto anpassar det till ekonomin.

Generationen 2025, som utbildats under CBC och CBE, är inte passiva mottagare; de är samhällsaktörer, digitalt flytande och kräver ansvarsutkrävande på gator, i klassrum och på kontor.

Utbildning är fortfarande Kenyas mest högljudda spegel. Och i den spegeln är frågan inte längre om barnen är i skolan, utan om skolan är i dem och ger dem utrustning inte bara för att klara sig, utan för att bygga.

Snabb kontext ruta: Kenyas utveckling inom utbildning

• Milstolpe År Viktig politisk påverkan

• Maziwa ya Nyayo introduced 1980 Utökad tillgång och nutrition under Moi
• Gratis grundskoleutbildning 2003 1,5 miljoner nya elever under Kibaki
• Utrullning av CBC 2017 Övergång till färdigheter och kontinuerlig bedömning
• Lansering av CBE/CBET-policy 2024 Anpassning av arbetsmarknaden
• KJSEA:s första nationella utvärdering 2025 1,1 miljoner elever utvärderade enligt ny modell

“Vi stöder reformer - men inte obetalda reformer.” - Ledare för lärarfacket, 2024.
“Jag vill bygga saker, inte bara klara tentor.” - Wanjiku Kamau, student.
“Reformambitionen är hög, men det finanspolitiska syret är lågt.” - Policyanalytiker.